Gustav

Hemsidan för släkten efter

 

Nils Erik och Ruth Nilsson

 

från Tjärnmyrberget


Äldsta sonen, Gustav föddes 1926-03-20 och avled 2018-09-29 i en ålder av 92 år.

Han gifte sig 1964-05-16 med Naimie (Norlin) och de fick 3 söner, Johnny, Kjell och Sven


Gustav och Naimie bodde de första åren tillsammans i en SCA-barack som stod uppställd framför fädernehuset.

Johnny levde sina första år i baracken med sina föräldrar.

De flyttade senare till Granön innan de köpte ett hus i Norråker.


Skolgång & arbetsliv

Gustav gick skolan i Tjärnmyrberget. Det blev 6 år totalt. Sedan blev det skogsarbete hos dåvarande Kramfors AB som senare blev SCA. Han fick börja att "brossla" timmer (manuell hopdragning av virke) åt sin pappa Nils-Erik som hade häst och körde timmer åt sin bror Sixten som i sin tur hade avverkning (huggning) i "Högda" (Harrsjöhöjden).

Gustav arbetade hela sitt arbetsliv åt SCA.

En f.d. arbetskamrat berättar:

Trots den dåliga miljön i sitt arbete i skogen, i slutet av sin karriär, blev Gustav mycket äldre än många av sina arbetskamrater. Han gick ju hela somrar och "fickade" lövskog med hormoslyr, som tog död på all lövskog, ett medel som senare förbjöds.


Jakt & fiske har varit ett stort intresse för Gustav.


Naimie (Norlin) föddes 1932-09-26 i Lillraja men den byn försvann när sjön dämdes upp och familjen flyttade då till Risbäck.

Hon avled 2017-01-18.




 Bilden nedan till höger...

Stockholms tidningen hade en skjut-tävling 1960 som Gustaf vann

på 226 poäng.

 

Med på bilden är sonen Johnny

i bakgrunden skymtar Ruth och Leander



Bilden nedan till vänster...                                                      Naimie och Johnny framför SCA-baracken                                     


Bilden nedan till höger...

Gustav, Gunborg, Leander och Bror Larsson


Bilden ovan till vänster: en ung Naimie                                      


Ovan till höger:

Gustav & Naimie på besök hos Per & Britta  i Ö-vik.


**************************


En anekdot jag minns...

Det fanns några "orginal" i byn Tjärnmyrberget, bl.a. en som jag här kallar "Artur"

Artur var svag för alkohol och det blev så mycket att de sista åren tålde han bara några pilsner.

Men han hade fått problem med "tarmen" så till den grad att med för mycket alkohol i kroppen så gjorde han i byxorna. En annan egenhet hos Artur var att när han var berusad sa han ofta...

"Hördö jag är nog bra hård jag".

En kväll var han på besök hos Gustav i deras "barack" och spelade kul (ett kortspel om pengar)

Det var fullt med folk runt bordet och spelet i full gång när Artur "sket på sig". Det började lukta så fruktansvärt att ingen kunde sitta nära Artur någon längre stund, så man bytte plats hela tiden.


Gustavs son Johnny var c:a 3-4 år vid tillfället och lyssnade uppmärksamt på allt som sades runt bordet.

Till slut ryckte han Artur i armen och sa: Hördu Artur, men Artur var inne i kortspelandet och hörde inte, så Johnny ruskade än hårdare i Arturs arm och fick då Arturs uppmärksamhet.

Då sa Johnny högt:

"Hördu Artur. du är nog bra hård du, men när jeg blir stor skall jeg köpa en gravskopa och då ska jeg grava ned deg".


Artur blev stum men alla andra skrattade gott.



************************


Bilden nedanan visar Gustav (inringad) som militär



I unga år spelade både Fritz och Gustav fotboll för Norrråkers IF. Gustav stod i mål ibland och var också lagledare, men slutade när han förlovade sig med Naimie. Fritz fortsatte några år till och var en riktig slitvarg på planen. När han kom hem efter en förlustmatch var hans kommentar... " idag var det en svart dag".

Lagbilden nedan är från tidigt 1950-tal.


Bakre raden från vänster: 

Rolf Tåström, Fritz Nilsson, Erkki Wesanen, Bernt Gahlin, Olle Lindström, Haldo Tåström,

Främre raden från vänster:

Lennart Norlin, Hasse Isaksson, Clarence Sparby, Bertil Lindh, Gösta Nordqvist


Nedan till vänster  Gustav & Naimie i Lövberga 


Nedan till höger en bild med Naimie och Gustav


Nedan till vänster en lördagkväll i hemmiljö                           


Nedan till höger:

Gustav & Naimie tar en fika vid storfallet i Saxån


Bilden nedan: Kjell, Johnny, Gustav och Sven


Nedan till höger...

En ung Gustav


Bilden till höger är tagen vid ett tillfälle när Naimie var på besök i hemmet.

Naimie har då vistats på Tåsjögården sedan en tid tillbaka och Gustav bor själv med Assar som närmsta granne.



Bilden nedan...

Gustav firar jul hos sina söner med deras respektive och några av deras barn (2014)


Från vänster:

Gustav, Kjell, Johnny och Sven

Främre raden: Sofie (dotter till Sven), Magnus (son till Johnny), Simon (son till Sven) och Malin som är dotter till Johnny


 

Bilderna nedan...

2015-11-29 flyttade Gustav till ett tryggare boende på "Norrbygården". Sönerna var hemma och hjälpte till med flytten.

*********************************************************************************************************************************************



Nedan till vänster: Gustav, Kjell och Cissi.



Nedan till höger: Kjell, Cissi, Svens dotter Sofie, Johnny




Jag pratade med Gustav Nilsson (2016-09-22) och frågade om ett ransoneringskort från 1945 som var utfärdat i hans namn och vilka varor kortet gällde. Han berättade att de vanligaste varorna som ransonerades då var kaffe och socker. Han berättade att han skulle följa sin farbror, Sixten, som fått en avverkning åt Kramfors AB och ”brossla timmer” åt honom i Storsjougden. Det fanns ingen väg dit på den tiden så de åkte över Tåsjön till Alanäset för att därifrån bege sig vidare. I Alanäset fanns en liten handelsbod där de fick köpa ett litet paket kaffe, som var viktigt att ha i timmerskogen.



Vi pratade vidare om ransoneringar av varor på den tiden och kom såsmåningom in på att det också var en tid (åren 1917-1955) när det ransonerades på rusdrycker, och Gustav sa att han var ju retad på att han bara hade 1 liter i tilldelning medan äldre män ofta hade 2 liter/månad.

Men alla nyttjade inte alkohol så det kunde hända någon gång att det gick att köpa av dem deras ranson. Ibland kunde det hända att man delade några glas med någon karl från byn och det var ju inte bara köpt alkohol som förtärdes vid dessa tillfällen.

Gustav berättade om en festkamrat som en gång var i behov av en hårklippning. Gustav hade ju en klippmaskin (manuell) så han erbjöd sig att utföra den tjänsten. Klippningen varvades med dryck och fram på småtimmarna avslutades det hela för att de skulle få lite sömn. När den nyfriserade såg sig i spegeln dagen därpå blev han tydligen inte glad för han frågade Gustav vad f-n han gjort med håret…


En gång hade Gustav klippt kusinen Ove (son till Arvid och Maja) och som Gustav sa, gjort en frisyr som i alla fall är modern idag… och när Maja kom in i köket började hon att grina och sa att

”du har ju förstört e´n Ove”


Nedan till höger..

Gustav på 90 årsdagen.


Nedan i mitten...

Gustav 2013   


Nedan till vänster...                          Gustav hos Sven julen 2015.                               


Saxat från en tidningsartikel i ÖP 2016-09-08


(2015-2016 kom det stora mängder asylsökande mäniskor till Sverige. Dessa placerades i kommuner runt om i landet och en del hamnade i Norråker. Efter 10månader kommer då beskedet…)


Migrationsverket stänger sex av sina tillfälliga boenden i länet, och ett av dem fanns i Norråker. 28 personer blev hämtade i bilar, skjutsade i bussar till helt nya platser och orter. Tio månaders boende och trygghet i den lilla byn i Tåsjödalen var över. Nu skulle det bli tyst på byn igen.

Gustav Nilsson intervjuas på ”affärn”. Han är en av byns pensionärer och har inte haft så mycket direktkontakt med de nyanlända, men han säger nu när han betalar sina varor i kassan att han kommer att sakna dem.

”Ja tyck de e hemskt. Nu bli're tyst på byn och vi ha int nå å titt på. Ungan e som svalern å dom fer ut o in”



På sin 91 årsdag (2017-03-20) fick Gustav en pacemaker inopererad som skall underlätta hans dagliga promenader.

Han var också stolt över att ha blivit äldre än sin farfar, Nils Petter, som skulle fylla 90 år innan han avled.


Nedan till vänster...

Gustav hemma hos sonen Sven (Julen 2017)


Nedan till höger... (huset i Norråker)

Bakre f.v. Naimie, Daniel, mitten f.v. Assar, Gustav

främre f.v. Emil, Tommy





Jag gjorde ett besök 2017-03-11 hos Gustav på Norrbygården

dit han flyttat på äldre dar. Han skulle fylla 91 år 20 mars och jag

var intresserad av att höra vad han hade för minnen från sin barndoms jular.

 

Klicka på länken till vänster och ta del av detta besök...


Bilderna nedan...

Efter en släng av rosenfeber blev det svårt att bo kvar på Norrbygården så 2018-04-14 gick flyttlasset till Brismarksgården i Hoting där Gustavs behov kunde tillgodoses bättre. Sönerna Johnny och Sven och 4 av barnbarnen hjälpte till med flytten.

2018-09-29 avled Gustav efter sviterna av en lunginflammation.



2018-09-29 avled Gustav och 2018-10-19 begravdes han i Tåsjö kyrka. Nedan är några bilder från begravningen


Bilden nedan till vänster:

Sonen Sven berättar... 

Här tog pappa ner en stor tall vid vår stuga i Offerdal, tror det var 2003, då var han alltså 77 år och i full action


Till nästa flik "Per"